Den perfekta toppen?

Häromsistens så räddade jag ett misslyckat t-shirt-projekt genom att bland annat sprätta bort ärmarna. Jag har använt den toppen nu ett par gånger och konstaterat att jag trivs med modellen. Nu har jag sytt en till version som blev såhär: SvartLinneEtt linne som är lagom på alla håll!

Material: En billig trikåstuv från Tygposten.

Mönster: Grunden är toppen Stella ur Jenny Hellströms bok. Den finns säkert att låna på biblioteket eller köpa på en bokhandel. Sidsömmarna är svängda och modellen är ganska tight. Här har jag sytt storlek medium. För det första har jag minskat urringningen med minst 5 cm. Det blir snyggare tycker jag. För det andra har jag när jag sytt ihop axel- och sidsömmarna (utan att kanta), tagit på mig linnet med avigsidan utåt och härifrån nypt tag i det väck som bildas vid bysten och satt en nål där, tagit av mig linnet och sytt exakt detta insnitt eller vad det kallas.

wpid-wp-1437413914536.jpeg

Suddig mobilbild på inprovning av sytt väck vid bysten/ärmhålan. Sömmen har jag sytt med overlocken.

Härefter har jag kantat ärmhål och halsringning med en remsa från tyget. Eftersom det är jersey så rullar sig kanterna och det kan va lite svårt, men jag pressade ut det som rullat ihop sig med strykjärn först och då gick det bra. Enligt mönsterbeskrivningar i t.ex. Ottobre så ska man sy en axelsöm, kanta och sedan sy ihop andra axelsömmen. Man behöver inte göra så. Ska man kanta en ringning som redan är ihopsydd så klipper man ett jack på ca 5 mm och börjar och slutar vid detta jack. När kantningen är avslutad så ”försvinner” jacket i samband med att man fäster kantbanden.

Nu tänker jag sy fler sådana här toppar i mönstrade tyger och bära dem hela vintern ihop med mina tre nyköpta, enfärgade och billiga baskoftor från HM och smycken från slöjdmässan i Hjo 🙂