Finaste klänningen till finaste flickan

Gulnära

 

Mini print Ottobre 4/2013

Gulsidan

 

En av de få känningar jag sytt i vävt tyg

 

Gulbak

Tightsen har jag sytt i våras och de råkade passa ganska bra till den annars något svårmatchade tunikan

Material: Tygerna är köpta i Munchen och jag förstår varför de var så dyra. De var helt fantastiska att sy i! Så tunna, mjuka och följsamma. Knapparna i fram kommer från Tidans loppis. Istället för att sy öglor/hällor till knapparna så tog jag färdiga bomullsband som är köpta på ICA.

Mönster: Ottobre 4/2013, mini print heter modellen. Det är sprund, rynkning med rynktrådar i halsen, resår i ärmarna, kantat med remsa, sytt skärp, fickor osv osv. Något av det mest avancerade jag sytt tror jag. Hoppas på många festtillfällen i höst!

 

 

Annonser

Vårsol…

Heltidsjobbet tar verkligen ut sin rätt den här perioden. Förra veckan London, denna veckan Bergen. När man är bortrest GÅR det verkligen inte att sy. Och när jag kommer hem gäller det att landa. Men till sist på söndag eftermiddag blev det tid att sy klart den här… LuckyCatTunika i stl 110-116

Material: Tygposten

Mönster: Populära modellen Lucky Cat från Ottobre 1/2013

Nja, är inte 100% nöjd. Det ska vara rynkat med framilonband nertill och upptill på den del som är randig i min version, samt på ärmkullarna. JAg tycker det blev för lite rynk och för ojämt. Jättesvårt, fattar inte hur man ska kontrollera att man får rätt längd och jämn fördelning samtidigt. Muddväven som jag använt som ”mellanrand” var lite för tjock tycker jag, det blev inte opitmalt. Men igen kan säga något annat än att den här klänningen är rosa 🙂 Och det är min egen lilla tjej som ska få den.

Tunika #2 och pressarfotsfinesser

Violtröja

Violtröja till mig själv

Material: Design Johanna Ahlard köpt från Znok på rea, 100 kr/metern. Resår från Bibbis. (Kan tyvärr inte släppa att min syster sa att det här tyget ser ut som sängöverkasten i vår sommarstuga vi hade som barn. Men, men. Kanske kommer tröjan kännas mer rätt framåt våren. Nu är den lite som ett översnöat påskris tyvärr.)

Mönster: Den slaktade Lindextröjan. Den här gången kortare på längden och mindre urringad.

ResårkantVioltröja

Såhär blev halsringningen. Jag overlockade fast spetsresåren och stickade sedan ner sömsmånen med en minimal sicksack som ser ut som en ”grov” raksöm. Mycket användbar söm.

resårpressarfot

På upptäcksfärd bland pressarfötterna till Babylocken. Finns ju hur mycket fiffigt som helst! Testade den här resårpressarfoten. Löjligt enkelt och perfekt resultat.

Tunika i födelsedagstyg

När jag fyllde år fick jag en generös summa pengar att köpa tyg för i min lokala tygaffär, Tygposten (tack brorsan!). Jag bestämde mig för att jag skulle köpa något för att sy till mig själv. Jag har några resor inbokade framöver, och då känns det alltid bra att packa något nytt. För att få det perfekta mönstret bestämde jag mig för att slakta en favourittröja. Tråkigt kändes det, men den här börjar bli urtvättat och missfärgad. Sladdrig och hemsk egentligen, men jag använder den ändå i brist på annat. Billigt sätt att få ett mönster egentligen:

slaktad tröja Hejdå Lindextröja

Jag har inte riktigt fattat vuxenmönster förut. Men den här tämligen raka tröja är i själva verket insvängd i midjan och utsvängd över rumpan. Skärningen i ärmhålan går ut väldigt mycket. Barnkläder brukar ju vara raka i sidsömmen, men inte damtröjor tydligen. Lätt att variera det här mönstret kommer det bli – olika ringning, olika ärmlängd.

Tröja till mig

Jag i min nya tröja. Foto i sann jag-fotar-mig-själv-estetik enligt modebloggsidealet, eller? 😉

Detalj ärm

Tack Janome-kantbandspressarfot för den enkla kantningen! Här med sneslå i trikå.

Ärligt talat så var det ganska svårt att sträcka kantbandet när jag kantade i halsen. Pilligt att både håll rätt på tyget och kantbandet i pressarfoten, så det blev lite sladdrigt. Men jag samlade ihop tyget till ett ”infällt veck” mitt fram vilket jag tyckte blev en bra detalj. Jag blev så inspirerad att jag genast klippte till ännu en tunika i samma mönster, men den blir i violtyg – fortsättning följer 🙂 Nu åter till jobbet (och då inte syjobbet)!!

Tunika i stl 170

Så var vi hemma från den underbara semestern till Luleå. Mestadels hölls vi på en öde ö (nja, inte helt öde, dock väldigt fri från symaskiner och tygaffärer, däremot full av blåbär, inte så mycket mygg, men underbara kusinbarn). Efter att ha plaskat i havet och rensat blåbär i tre dagar var det dags för tonåringarnas (och deras mammas) önskan att hänga lite i Luleå city. Vi drog in med båten till stadsparken och tittade på härliga musikuppträdanden. När vi skulle åka hem var det bussen som gällde, och när vi nått busshållplatsen visar det sig att vi står på en trafikerad väg med 17 minuter tills bussen ska gå och en 3-åring som inte är det minsta lätt att stå stilla med på en busshållplats under sådana oceaner av tid. Man blev liksom tvungen att lyfta blicken och tänka snabbt – vad kan vi hitta på – nu – i sisådär 16,5 minuter?? Då visar det sig att vi står mitt utanför Ohlssons tyger! En händelse som ser ut som en tanke. Jag drar med mig hela sällskapet och rusar in. Nu var det ju verkligen inte därför vi åkte till Luleå – för att köpa tyger – men jag tog det här gyllene tillfället i akt att låta min systerdotter välja ett tyg som jag kunde sy något åt henne i. Lagom till att hon ska börja högstadiet. (Hur tänkte jag?? Vill man ha hemsydda kläder när man börjar högstadiet, hm, det är frågan ;-)). Hon valde ett jättehäftigt tyg som påminner mig om plastmuggar i sommarstugor från 1970-talet…

Vi diskuterade om det skulle kunna bli en luvtröja eller en t-shirt, men det måste ju bli något jag har mönster till och som tyget passar till. Jag hittade ett karaktärsstarkt mönster ur tidningen Ottobre 5/2012 (senaste). Klippte till, sydde ihop, och provade. K_A_T_A_S_T_R_O_F! På mig satt klänningen som en gravidklänning. En mer missanpassad storlek kan jag inte tänka mig. Jag ringde och frågade om lite mer exakta mått. Det visade sig att den var ca 15 cm för bred!

Jag mätte, klippte av sidorna och sydde ihop den igen. Men nu har jag smärre ångest för att den å andra sidan har blivit för smal. Vad lär man sig på detta? Sy aldrig till någon där det inte finns ett PLAGG att jämföra med under sömnadsgången, som man vet passar. Nu ska jag lägga den här tunikan på lådan och hoppas på det bästa!