Juliga kläder

Livet är fyllt av ögonblick som aldrig kommer igen. Jag kommer bara uppleva en gång i livet att jag har en dotter som har julavslutning i förskoleklassen.

Det är så mycket som går bra, och ändå finns så mycket känsla av otillräcklighet. Just på julavslutningen kunde vi konstatera att det inte fanns några röda kläder i garderoben. Det var ju synd. Det är mysigt att ha något juligt rött, just när man är i åldern att man älskar allt med jul och julpynt. Även om det är massor att göra på jobbet så tog jag mig tiden att åka till Tygposten och köpa tyger till en tuff och julig outfit. Även om julavslutningen har passerat var det roligt att åka till bästa lekkompisen i de här kläderna idag.juloutfit1

Strumpbyxorna är i ullblandat material och mamma har påpassligt sparat dem sedan jag var i samma ålder sisådär 1981…juloutfit2

Tröjan är benvitjuloutfit3

men med röd spets fram och röda ärmmuddar (för att stå emot smuts något längre)Juloutfit4

Julkärven har vi fått av mamma och min bror

Material: Allt är nyköpt från Tygposten. Det rutiga tyget är i viskos och polyester, alltså inte stretschigt. Det går bra att sy den här typen av kjolar i ostretschigt material om man sätter en lite bredare mudd i midjan. I mudden lägger jag dessutom en resår för att kjolen ska sitta bättre uppe. (På julkalendern idag hade mamman en halsduk i samma mönster som kjolen i programmet från 60-talet. Ett klassiskt mönster kan man säga!)

Mönster: Ett vanligt raglanmönster till tröjan där spetsen bara läggs på framstycket och åker med i sömnaden. Kjolen är egen konstruktion efter studier av andra mönster.

Annonser

Lucka 10: Julavslutningar och tomtekläder

Dagens syyyyy (eller förra kvällens sy): Något att ha på sig på dagens julavslutningen på öppna förskolan!

tomtejackaTomtejacka som jag sytt och mjukisbyxor jag köpt begagnade från en annan sybloggare, och, just det, årets sötaste lill-tomte i 2-årsklassen

Material: Lite väl ljusröd velour från Tygposten, men jag tycker ändå det gjorde sig bra med det gråa. Jackan är helfodrad med supertunn ljusgrå jeresy jag köpte jättebilligt i London (och som räcker än), likaså de ljusgrå muddarna på ärmar och i midjan. Dragkedjan är från loppis i Tidan. Luvan är fodrad, och fickorna är kantade, med lite mörkare grå teddy som jag inte riktigt minns varför jag köpt faktiskt. Den har legat i syskåpet så länge jag kan minnas.

Mönster: Skriver detta noga, för det är faktiskt inte lätt att hitta ett sådär superbra mönster på hoodie. Jag är improviserat förut, men det här var så bra att jag kunde följa mönstret till punkt och prickar (förutom att jag inte kantat utan vändsytt och gjort mudd och lite annat… men passformen och framförallt luvan var utmärkt). Ottobre 6/2012 ”Kettu Pettunen” (obs, jag har alltså inte fodrat med teddy som det står heller, utan tunnare foder). Stl 98.

Måste nästan skratta åt mig själv, men ibland tycker jag kläderna känns som meningen med livet. Eller rättare sagt, ett sätt att uttrycka meningen med livet. Många gånger drabbas jag av känslan ”det händer bara en gång i livet”, och då får man inte spara på något. Det gäller att få ut mesta möjliga. Man är bara 2 år en gång i livet och ska gå med i någon slags parad (typ luciatåg) med kompisarna och deras föräldrar på Öppna förskolan. Hälften brukar vara pepparkaksgubbar. Många är bebisar och får tåga fram i kyrkan i, burna i föräldrarnas armar. Stå där medan någon sjunger en julsång eller två, tänder ljus, och sedan mumsa i sig pepparkakor. Ofta bjuds på godis också fast många inte ens fått tänder ännu. Men ändå. Jag är så glad att min lille son får uppleva detta och självklart vill jag att han ska ha det mjukaste och sötaste och rödaste och juligaste man kan hitta på.