Två plagg till mig

Ja, ni ser, klippertill har faktiskt inte legat på sy-lat-sidan. Jag har bara inte fått iväg det sista ut på bloggen. Men här kommer två till plagg som sytts på sistone. Först det nya måste-sy-projektet (efter omlottkoftan som folk varit galna i de sista åren). Bomberjackan! Jag orkade inte beställa något mönster utan körde freestyle med utgångspunkt i en tröja från Jenny Hellströms andra bok.

Jacka1

Varför valde jag ljusblått blixtlås? För att det var det enda jag hade hemma 🙂Jacka2

Finaste ylletyg som yttertyg och finaste blommiga tyget som foder. Och en inneficka.Kjol1

Nästa plagg har också tyget varit med att inspirera till – är det inte tjusigt i all sin retroprakt?

Kjol2

Modellen är i princip ett lätt utställt framstyckeKjol3

och ett likadant bakstycke som delas på mitten vari blixtlåset sätts, och så två sydda veck på sidorna som ger lite form åt kjolen. Blixtlåset var inte det bästa, så jag fick sätta i en extra knäppning så att den inte skulle gå upp, och då fick jag anledning att plocka fram min egna träknapp.

Material: Både ulltyget och retrotyget har jag fått i present. Det blommiga tyget har jag köpt i Finland på Eurokangas.

Mönster: Jackan har jag breddat rejält utifrån ett tröjmönster, och även gjort så att ärmhålan kommer ”längre ner”. Foder klippt på samma sätt. Och så den här biten i fram på mudden… jag minns inte riktigt hur jag gjorde längre tyvärr. Tips är väl att kolla på en likadan jacka i en affär, eller på ett barnmönster i Ottobre, och improvisera! Halsen är lite stor, men det var faktiskt min tanke. Att det ska bli lite som en kavaj-jacka snarare än en utejacka.

 

Jul 2014

Årets julklapp blev inte något hemsytt. Jag gav faktiskt inte bort en enda hemsydd sak i julklapp. I stort satsade vi på att ge pengar till Läkare utan gränser istället.

Jag hade tankar på att sy en riktigt fin julklänning till min dotter, men så kom jag på förrådet jag har i garderoben – med mina gamla julklänningar från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. De är så otroligt fina, så det vore synd att inte återanvända dem när de nu är bevarade! Kolla in den här t.ex. – vilket hantverk!!juklänning2

Det enda klippertillsydda här är hängslebyxornajulklänning1

Så fina band, fin spets, vackert vävt tyg och unik modell med de vida vackra ärmarna

Som julklander i år såg vi en från 1999 som ligger på YouTube: Julens hjältar. En fantastiskt rolig julklander som handlar om en samling julsaker som av misstag hamnar i ett soprum. Hela december längtar och kämpar de för att åter få komma in i sitt hus och hänga i sin gran. I soprummet träffar de en grön Hammarby-maskot i form av en hund. För att komma in i gemenskapen försöker han ge sig ut för att vara en julsak: en julhund. Det slutar lyckligt med att alla till slut kommer till granen, och då har även julhunden fått ett hängband och får hänga med de andra (starkt budskap appropå alla diskussioner om främlingsfientlighet). Efter att ha levt med denna spännande story i flera veckor så var jag tvungen att tillverka en liten julhund till vår gran.

julenshjältar

Julsakerna, förträffligt spelade av Jonas Karlsson, Kim Anderzon m.fl.julhunden

Julhunden i vår gran

Och på tal om julkalendrar. Jag har för första gången i år gjort en presentkalender till barnen. Som paket satsade vi på pysselinbjudande presenter likt klistermärken, fina snören, bakformar och bokmärken. julklander2

Kitschvarning 🙂 Och oj – 48 paket att slå in – det är jobbigare än vad man tror!julkalender

Själva kalendern bestod av en grön gran som jag sytt som applikation på ett julrutigt tyg. På denna granen syddes sedan ett guldigt snöre vari klädnypor med nummer 1-24 fästes. Sedan blev det kaos. Julklapparna var för tunga, ramlade ner, kom bort och… ja, ja. Det var en rolig idé i alla fall!

Nu är i alla fall julen 2014 över och det blev en riktigt fin jul! Jag önskar alla bloggläsare en god fortsättning och ett gott slut på året.

Happy Collection by Klippertill

HAPPY

Nu är mitt Jollyrogerstryckta tyg här!! Designen är gjord av bloggaren Sarasliv (som tråkigt nog tagit bloggpaus nyligen). Jag har aldrig träffat henne, men vi har hängt i samma föräldragrupp på Facebook i 3 år, och dessförinnan i gravidgrupp på alltförföräldrar, och jag vet att hon är trendkänslig och stilsäker som få. Hejdå 70-talsretro, HEJ GLADA 80-TAL!

happycollection

Pastell året om, javisst!

happycollectionJ

Praktiskt med tryck på vit botten, nej inte direkt 🙂 happycollectionM

Om jag fått detta när jag var barn hade jag blivit överlycklig, min dröm var rosa tryck, efter att ha vuxit upp med ärvda polarn-och-pyret-ränder i brunt (som jag dock numera gillar väldigt mycket)

Material: Förutom den ekologiska trikån från Jollyrogers (superbra service, rekommenderar VERKLIGEN!!!) är det återbruk av morgonrock på kjolen och lite gott och blandat från Tygposten.

Mönster: Omgjorda ottobre-mönster och helt egna, lite av varje.

Jakten på de perfekta kalsongerna

 

Sommar är potträningssäsong. För vissa. Och när det blir aktuellt i familjer där det finns en ”sytok” händer det inte sällan att det kommer upp ett inlägg i en blogg eller på Facebook där vederbörande har sytt tusen par kalsonger. Det är bra att ha många och det är ett så bra sätt att sy upp småbitar av tyger. Det verkar dessutom så lätt att sy. Men det är något jag verkligen inte har upplevt! Jag har gjort en del försök att sy underkläder (till alla i familjen) och de blir alltid si och så, samt att det tar lika lång tid att sy ett par trosor som en klänning (för mig) och då tappar man lätt sugen. Här kommer i alla fall ett samlingsinlägg om sista tidens mer eller mindre lyckade försök…kalsong_originalDe här par kalsongerna är original 1970-tal från Polarn och Pyret. VILKEN KVALITET!!!!! De är sydda som ett par vanliga tights men med extremt korta ben. Inga nedstickade sömmar, bara en resårkanal i midjan och kantade benslut. De här försökte jag rita av och kopiera…

kalsong_kopiaFörsök 1:  Försökte göra en variant med muddar i benen istället för kantning. Rationellt att sy, men hur skönt? Jag tänkte sticka ner mudden men det blev så bubbligt och fult så jag upptäcker nu på fotot att jag visst aldrig gjorde klart (andra mudden är ej nedstickat!). Usel kvalitet på tyget också som synes. Tvättade ett par gånger och de är ju knappt blå längre!

kalsong3 Försök 2: Här har jag försökt kanta med en hyfsat matchande gul muddväv och det gick verkligen urdåligt! Så kan det gå när man har en Coverpro…

kalsong5 Försök 3: Ännu en supermisslyckad kantning med ett gammalt kantband som är ojämt klippt. En förbättring dock: ett litet band som markerar vad som är bak. Underlättar påklädningen! Här i blå sammet.

 

 

kalsonger2

Försök 4: Här har jag tagit nya tag och ritat av ett Ottobre-mönster på kalsonger i stl 104. Men HJÄLP vad stora. Tekniken jag använt är att limma ihop delarna med limpenna (köpt hos Bibbis) och sedan sy ihop dem direkt med avig tretrådig täcksöm på Coverpron. En hyfsat bra idé, men ack så pilligt med så mycket täcksöm. Det gäller att trådarna inte släpper i slutet av sömmarna. Det krävdes också en rejäl resårmudd för att få dem att sitta uppe! 

kalsonger1

Försök 5: Här har jag förminskat framstyckena ganska rejält och ändrat taktik så jag sytt uteslutande med flatlocksöm på overlocken. SÅ mycket mer bekvämt. Allt som går att göra med Babylock Imagene är bekvämare än Janome Coverpro. De här tycker nog jag blev de snyggaste. Det tycker även ägaren, men det är inte modellen eller sömvalen som verkar spela någon roll för honom utan att det är biiiiiiilar på dem 🙂

Sammanfattningsvis så går polarn-varianten extremt mycket snabbare att sy och funkar precis lika bra, men Ottobre-modellen ser nog lite proffsigare ut. Hm… får se om jag orkar göra några fler. (Det gör jag, om jag känner mig själv.)

Ibland lönar det sig att ärva och sy eget. Sex par kalsonger, som här, skulle i nypris på Polarn och pyret idag kosta 594 kr. Såhär ser årets modell ut.

Smock(a) från klippertill ;-)

En hård rubrik kanske på ett i övrigt mjukt inlägg. Denna vecka har jag sytt en rad misslyckade saker som måste repareras innan de platsar här på bloggen, men en sak gick verkligen hem:

smock1

Enklast tänkbara sommarklänning!

smock2

Och en någorlunda matchande t-shirtsmock3Och något som varken kan misslyckas eller lyckas, som bara händer varje år: körsbärsblommen slår ut!!!

Material: Reatyger från Rebdesign. Rosa ugglor är dotterns val, ljusblå små prickar är mitt val. Spetsresår till kantning av t-shirt är från Bibbis liksom resårtråden.

Mönster: Ur boken Sköna baby- och småbarnskläder anno 1979, köpt på loppis. T-shirten är Ottobre.

 

1,5 år senare… kuddfodralen är klara!

Min morbrors fru (min moster) var textilkonstnärinna. En sommardag för snart två år sedan gick jag och min kusin in i ateljén där hon arbetade. Vi öppnade lådor med band och tyger, lappar, prover, stenar och skatter. Det var som en vandring i minnenas trädgård, speciellt för min kusin förstås. Vi fascinerades av alla vackra textilier och hennes känsla för stil och kvalitet. Det kändes inspirerande att ta till vara något ur detta förråd, även om det mest innehöll mindre spillbitar. Kuddfodral kanske? Jo, jag kunde nog sy ett par kuddfodral av detta yttersta kvalitetstyg:markstextilVävt tyg från Marks Jacquaridväveri

Det låter så lätt att sy inredningsprylar, men ack vad man bedrar sig. Detta material kräver att man gör något mer än en vanlig vik-örngott-variant. Och dessutom gick det inte att få ut hela stycken pga. att bitarna hade så udda former. Och så vill man ju att det ska bli perfekt helst när det inte bara är fråga om kuddfodral vilka som helst, utan tyger med ett sådant affektionsvärde.

Men, i helgen tog jag äntligen mod till mig! Efter att ha haft tygbitarna liggande på strykbrädan i evigheter.soffkuddsdetaljMer lyckad detalj: Skarva in en remsa i annan färg för att täcka ett helt stycke, och sticka ner sömmarna, vilket faktiskt krävdes i detta tjocka tyg för att det inte skulle bli helt bubbligt och märkligt (stryka, ve och fasa, vågar man ju inte göra på det här materialet!)dragkedjor Mindre lyckad detalj: Dragkedjor. Det lyckade var väl att jag hade två hemma i lagom mix-matchad stil (i mitt tycke), men hur syr man egentligen i dragkedjor? Varje gång är det för mig bara fråga om ren vilja att trycka dit dem. Nåja. Ganska snyggt ändå, om än bubbligt och med lätt odefinierade slut…soffkuddar1

Trevliga kuddar, som nu ska skickas till min kusin. Med på bild också några av våra textila favoriter i hemmet: lila ryamatta ärvd av min gammelmoster, soffa som mamma och pappa köpte som nygifta på 1960-talet, omklädd långt senare i detta tacksamma rutiga tyg och en hemsnickrad tygtavla med grafiskt mönster från Marimekko. 

Och apropå Marimekko: Läser du detta och som jag, inte kan få nog av att titta på coola mönster, ta då en stund och titta igenom den här bloggen! Sedan vill man prompt köpa sig tygtryckningsutrustning!!!

Syträffen

Japp, då har jag varit på min första syträff!

Vi började i ottan, eller vi borde börjat i ottan, att packa våra symaskiner… att få med alla möjliga trådar, sladdar, kaffetermosar och annat tar tid. Så mycket tid att det nog knappt lönade sig att åka på syträff. Även om det självklart var otroligt kul och trevligt.

LitenochstorLill-klippertill packade sin leksaksmaskin från när jag var liten, och jag tog cover-pron och den vanliga, men den hann jag inte ens packa upp

syträff

Powerful med så många syintresserade i samma rum, med så mycket tyg och så mycket maskiner!

Tips fick man förstås också. En smart grej som den här bloggaren hade med sig var en ministrykbräda och ett ministrykjärn. En sådan där ministrykbräda ska jag nog försöka fixa. Skulle spara utrymme i syrummet, och ofta är det ju bara småställen man pressar i sömanden. Väldigt fiffigt!

MinistrykbrädaStrykbrädan är kanske 40 x 40 cm och är gjord av spånskiva, en tjock handduk under ett lager tyg som är nitat, och så ”fötter” i varje hörn som bilden visar. Enkel att placera på ett bord!

Jag lärde mig också lite om pressarfotstryck. För det första – vad det är för något!

pressarfotstryck

På Janome Coverpro sitter en skruv rakt över nålarna. Man kan lätta på skruven (-) och då kommer skruven högre upp (dvs lägre tryck) och man kan skruva åt skruven (+) och då kommer den längre ner (dvs högre tryck). 

När någon pratar om exempelvis pressarfotstryck 11 mm så är det hur högt upp skruven är mätt som linjalen visar på bilden.

Ju tjockare tyg man syr i ju högre upp ska skruven vara. Därför kan man trixa när man kommer till en skarv där det är tjockare tyglager – lätta då på skruven lite – och skruva åt igen när skarven är passerad. Jag testade detta med mycket bra resultat.

Jag fick också höra lite om nålar av gruppens riktiga expert som har jobbat i symaskinsaffär. Jag tror hon sa att nålar håller max 8 timmar effektiv sytid, och första tecknet på att de behöver bytas är hoppstygn. Så värt att kontrollera!

Jag testade idag att istället för att klippa kantbandsremsor i muddväv göra det i vanlig jearsy. Det funkade jättebra, men diffen fick ökas något. Här är en smygtitt på vad jag sytt:

Elefantset1

T-shirt med applikation och liten muddkjol med diverse detaljer från Knapp-Carlsson

Jag ska lägga ut mönster och beskrivning på denna starkt Villervalla-inspirerade kjol nästa gång jag bloggar!

Och sist men inte minst i detta långa inlägg, en kommentar till den smärre sybloggskris som råder. Läs t.ex. här. Är det ute med sybloggar? För mig är svaret absolut nej! Det coola med bloggar av det här slaget, förutom att det är kul för en själv att dokumentera allt man sytt (t.ex. kunde jag konstatera när jag kollade igenom bloggen att jag sytt 100 plagg och gett bort förra året! och då räknar jag inte sådant jag sytt till mina barn och till mig själv… vågar inte tänka på hur många plagg det blir allt som allt!), det är att man bidrar till att bygga upp vårt kollektiva minnne och vår kollektiva kunskap. Där är bloggar otroligt viktiga. Förut skrevs väldigt mycket i forum typ Allt för föräldrar eller Familjeliv. Än idag när man söker på något, inte bara sömnad utan precis vad som helst, typ ”hur tar jag bort en fästing på ögonlocket på min treåring” så hittar man någon som svarat på den här frågan, och oftast är det gjort någon gång mellan 2006-2010, när forum var som störst (just det här exemplet är från verkliga livet kan jag tillägga ;-)). Därefter flyttade allt mer aktivitet in på facebook och det är inte sökbart via google och det är inte så lätt att söka inne på facebook heller. Men bloggarna – tack och lov för dem – för det är ju genom dem vi kan få svar på allehanda frågor. Det är nog främst därför jag bloggar. För att jag älskar att läsa bloggar och få veta vad som matchar med klövertyger och vad man ska ha för trådspänning när man syr med tvillingnål, och så vidare och så vidare… 

Men jag kan förstå att om man har hängt med sedan bloggarna startade, då tröttnar man väl till slut. Vad hände t.ex. med den underbara bloggen Kokalal? Man kan se att fast det inte gjorts något inlägg där på över ett halvår så har bloggen haft över 1000 besökare i veckan. Den fyller fortfarande en funktion, för alla som idag vill lära sig sy farfarssprund, mössor osv.

Så jag hoppas alla skickliga och inspirerande bloggare inte slutar att blogga och ”nöjer sig” med facebook. Det kommer i alla fall inte jag göra.