Syträffen

Japp, då har jag varit på min första syträff!

Vi började i ottan, eller vi borde börjat i ottan, att packa våra symaskiner… att få med alla möjliga trådar, sladdar, kaffetermosar och annat tar tid. Så mycket tid att det nog knappt lönade sig att åka på syträff. Även om det självklart var otroligt kul och trevligt.

LitenochstorLill-klippertill packade sin leksaksmaskin från när jag var liten, och jag tog cover-pron och den vanliga, men den hann jag inte ens packa upp

syträff

Powerful med så många syintresserade i samma rum, med så mycket tyg och så mycket maskiner!

Tips fick man förstås också. En smart grej som den här bloggaren hade med sig var en ministrykbräda och ett ministrykjärn. En sådan där ministrykbräda ska jag nog försöka fixa. Skulle spara utrymme i syrummet, och ofta är det ju bara småställen man pressar i sömanden. Väldigt fiffigt!

MinistrykbrädaStrykbrädan är kanske 40 x 40 cm och är gjord av spånskiva, en tjock handduk under ett lager tyg som är nitat, och så ”fötter” i varje hörn som bilden visar. Enkel att placera på ett bord!

Jag lärde mig också lite om pressarfotstryck. För det första – vad det är för något!

pressarfotstryck

På Janome Coverpro sitter en skruv rakt över nålarna. Man kan lätta på skruven (-) och då kommer skruven högre upp (dvs lägre tryck) och man kan skruva åt skruven (+) och då kommer den längre ner (dvs högre tryck). 

När någon pratar om exempelvis pressarfotstryck 11 mm så är det hur högt upp skruven är mätt som linjalen visar på bilden.

Ju tjockare tyg man syr i ju högre upp ska skruven vara. Därför kan man trixa när man kommer till en skarv där det är tjockare tyglager – lätta då på skruven lite – och skruva åt igen när skarven är passerad. Jag testade detta med mycket bra resultat.

Jag fick också höra lite om nålar av gruppens riktiga expert som har jobbat i symaskinsaffär. Jag tror hon sa att nålar håller max 8 timmar effektiv sytid, och första tecknet på att de behöver bytas är hoppstygn. Så värt att kontrollera!

Jag testade idag att istället för att klippa kantbandsremsor i muddväv göra det i vanlig jearsy. Det funkade jättebra, men diffen fick ökas något. Här är en smygtitt på vad jag sytt:

Elefantset1

T-shirt med applikation och liten muddkjol med diverse detaljer från Knapp-Carlsson

Jag ska lägga ut mönster och beskrivning på denna starkt Villervalla-inspirerade kjol nästa gång jag bloggar!

Och sist men inte minst i detta långa inlägg, en kommentar till den smärre sybloggskris som råder. Läs t.ex. här. Är det ute med sybloggar? För mig är svaret absolut nej! Det coola med bloggar av det här slaget, förutom att det är kul för en själv att dokumentera allt man sytt (t.ex. kunde jag konstatera när jag kollade igenom bloggen att jag sytt 100 plagg och gett bort förra året! och då räknar jag inte sådant jag sytt till mina barn och till mig själv… vågar inte tänka på hur många plagg det blir allt som allt!), det är att man bidrar till att bygga upp vårt kollektiva minnne och vår kollektiva kunskap. Där är bloggar otroligt viktiga. Förut skrevs väldigt mycket i forum typ Allt för föräldrar eller Familjeliv. Än idag när man söker på något, inte bara sömnad utan precis vad som helst, typ ”hur tar jag bort en fästing på ögonlocket på min treåring” så hittar man någon som svarat på den här frågan, och oftast är det gjort någon gång mellan 2006-2010, när forum var som störst (just det här exemplet är från verkliga livet kan jag tillägga ;-)). Därefter flyttade allt mer aktivitet in på facebook och det är inte sökbart via google och det är inte så lätt att söka inne på facebook heller. Men bloggarna – tack och lov för dem – för det är ju genom dem vi kan få svar på allehanda frågor. Det är nog främst därför jag bloggar. För att jag älskar att läsa bloggar och få veta vad som matchar med klövertyger och vad man ska ha för trådspänning när man syr med tvillingnål, och så vidare och så vidare… 

Men jag kan förstå att om man har hängt med sedan bloggarna startade, då tröttnar man väl till slut. Vad hände t.ex. med den underbara bloggen Kokalal? Man kan se att fast det inte gjorts något inlägg där på över ett halvår så har bloggen haft över 1000 besökare i veckan. Den fyller fortfarande en funktion, för alla som idag vill lära sig sy farfarssprund, mössor osv.

Så jag hoppas alla skickliga och inspirerande bloggare inte slutar att blogga och ”nöjer sig” med facebook. Det kommer i alla fall inte jag göra.

Annonser

4 thoughts on “Syträffen

  1. Hoppas verkligen att du fortsätter att blogga! Även om man som jag är en total novis på att sy, så är det mycket roligt att läsa. Bli inspirerad av färgkombinationer och också kreativ uppmuntran. Stor kram!

  2. Jag hoppas också att bloggandet om att sy, sticka och allt annat textilrelaterat fortsätter. Jag tycker att det är inspirerande, både att läsa andras bloggar – som din – och att skriva själv. Jag har förstås inte hållt på så länge själv att jag hunnit bli trött på det. Kanske beror det också på vilka krav man ställer på sig själv som bloggare om man tappar blogglusten? Om man bloggar lite mera sällan kommer kanske lusten tillbaka? Vill man hitta fler bloggar kan man även söka på t.ex. stickbloggar. Vi är många som inte skriver renodlade sömnadsbloggar, men ändå gör bloggar som kan intressera.

  3. Klart att vi inte ska sluta blogga det är ju där vi utvecklas och kan diskutera sinsemellan samt inspirera. För många räcker tyvärr inte tiden till när man blir mer etablerad om det är det man vill. Kul att hitta din blogg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s