Tygturist

TygturistTygshopping på Rolls & Rems, London

Har länge vetat att det skulle bli en resa till London med jobbet nu i februari, och det är inte utan att man undrat om det inte skulle hinnas med en tygupptäcktsfärd i den stora staden. Jovisst, det hanns med, men det tog närmre en halv dag att – inte gå igenom affären, för den var ganska liten – men att hitta busshållplatsen varifrån bussen skulle gå åter till centrum. Detta låg en bit utanför.

Tygerna då? Jättemycket fina mönster, även barnmönster i tunn bomull. I princip ingen mönstrad trikå. Perfekt med bomullen om man syr lapptäcken tänker jag, men jag tänkte kanske sy en skjorta eller så i sommar (köpte en bit rött tyg med små bilar). Muddväv kostade 50 kr jämfört med ca 70 där hemma, jag köpte på mig lite. Enfärgad och den prickiga jearsyn med lycra kostade 40 kr metern!! Även velouren kostade 40 kr. Hemma kostar det 80-120 kr, så väldigt billigt. Jag köpte också två fina manchestertyger och ett märkligt stickat lite tjockare tyg som nog blir mysiga tights/kofta i höst. Allt under 50 kr. Jag är nöjd! Ni ser en välfylld påse på bilden uppe till höger 🙂

Här är affärens hemsida.

Årets utmaning!

 

 

JohannesJackaGbg Uppdatering: Här en livebild på jackan och han som äger den förstås!

 

BlåJackaOtroligt dåliga bilder som inte gör jackan rättvisa! Den blå färgen till vänster (jackans baksida) är den mest rättvisande nyansen.

Material: En bit blå bredrandig manchester från loppis, tjockt fodertyg jag fått av min moster vid något tillfälle (tack!), två små bitar av randigt ribbtyg och grå teddy från förrådet, knappar och resår som jag köpt på mig någon gång… Känns som materialkostnaden är 0 kr, även om det inte kan vara riktigt sant.

Mönster: Fritt efter en jacka i Ottobre 1/2013, stl 92 Förändringar jag gjort är att jag gjort krage istället för huva och så har jag vinterfodrat den (jag gick upp 1 storlek för att den säkert inte skulle bli för trång) och så sydde jag lite resår i ryggen. Mönsterbeskrivningen gick som vanligt icke att tyda. Alltså, jag säger då det: VINDLIST. Nåt sånt man gör en enda gång 😉 Men nu är den klar, och min son kommer bli SÖÖÖÖTAST i den, det vet jag! Hoppas han kommer ha stor nytta av fickorna med ficklock 😉

Storlek 68, nostalgi

JackaMössaPresentset till en min barndomskompis nya lille son

Ibland blir jag bara alldeles varm i hjärtat av att tänka på en viss klädstorlek. En storlek är för mig förknippad med en epok i livet som förflutit. En storlek-68-bebis. Oftast god och glad, eventuella magproblem brukar ha gått över. De första skratten. Dagarna som fylls av sovstunder, ätstunder och sprattelstunder… Hur det känns att hålla… hur det känns att vara mamma… Idag fick jag äran att träffa en! Det är mycket glädje i tankarna på den nya familjen, men lika mycket ens egna minnen. Här är i alla fall kläderna jag sydde till dem. En liten vårjacka till en som än så länge bara sitter i vagnen?

Material: Mina bästa köpetyger! College från Mjuka tyger och randig och djurmönstrat jearsy från Znok. Lilla hängbandet i bomull är från Stoff och stil och knappar från Bibbis. Brun mudd från Tygposten.

Mönster: Ottobre.

Att sy detta var tyvärr en stressig historia. Men nu kan jag i alla fall sy en vändsydd jacka – en spatiotemporal utmaning av rang. En utmaning. Precis vad jag inte behöver efter den arbetsvecka jag just gått igenom! Men när man jobbar med sömnaden behöver man i alla fall inte vara borta från sina barn…

tvåhjälpertill

Syrummet har en nästintill magisk dragningskraft på den här gossen. Vi har börjat låsa dörren. Men glömmer vi någon gång blir det alldeles tyst, först, och sedan kommer han ut i triumf bärande på största saxen/skärkniven/nålasken. Det slår aldrig fel! Gissa om han blev glad när han fick sitta med vid självaste sybordet – dock utan sax!!

Byggplastrevolutionen

Ritar du av mönster på mönsterpapper? Tycker du det är en bedrövlig del av syprocessen! Åk då till Byggmax och köp en rulle byggplast för 179 kr (den tunna plasten) och du kommer plötsligt SE VAD DU SKA RITA AV. Det bästa jag gjort. Tack gruppen ”Vi sytokar på facebook” för tipset! 🙂ByggplastFörr var det en mardröm att rita av mönster, inte nu!

 

Tunika #2 och pressarfotsfinesser

Violtröja

Violtröja till mig själv

Material: Design Johanna Ahlard köpt från Znok på rea, 100 kr/metern. Resår från Bibbis. (Kan tyvärr inte släppa att min syster sa att det här tyget ser ut som sängöverkasten i vår sommarstuga vi hade som barn. Men, men. Kanske kommer tröjan kännas mer rätt framåt våren. Nu är den lite som ett översnöat påskris tyvärr.)

Mönster: Den slaktade Lindextröjan. Den här gången kortare på längden och mindre urringad.

ResårkantVioltröja

Såhär blev halsringningen. Jag overlockade fast spetsresåren och stickade sedan ner sömsmånen med en minimal sicksack som ser ut som en ”grov” raksöm. Mycket användbar söm.

resårpressarfot

På upptäcksfärd bland pressarfötterna till Babylocken. Finns ju hur mycket fiffigt som helst! Testade den här resårpressarfoten. Löjligt enkelt och perfekt resultat.

Har sytt i jobbet och testat applikationssöm :-)

spiderkitty

Spiderkitty, den ultimata blandningen mellan kill- och tjejgrej

Nu har jag gjort något synnerligen ovanligt för att vara mig! Jag har sytt en tröja som en del i mitt jobb! Jag jobbar bland annat med lärarutbildning och just nu en kurs om kultur och estetik i fritidshemmet. Det är väldigt utmanande och roligt. Studenterna ska som en del i kursen göra en ”kulturproduktion” och redovisa samt skriva en analys av densamma. För att göra en ”kick-off” till detta moment föreslog jag att vi kurslärare skulle göra egna kulturproduktioner (vad det nu är??) och redovisa för studenterna. Jag passade på att fördjupa mig i mitt hängivna intresse för barnkläder.

Inom pedagogisk forskning med genusperspektiv är det helt tydligt att barn använder sig av kläder, frisyrer, leksaker mm som ett led i sitt identitetsskapande. Och vuxnas uppfattning om vad som är ”normalt” styr hur barn blir sedda. Därför är det viktigt och intressant att få syn på vilka normer som finns. En tydlig tendens som jag tycker mig uppfattat är att kläder är extremt genuskodade, som aldrig förr, i pojk- och flickkläder, samtidigt som knappt någon upplyst människa skulle säga öppet att ”min pojke får inte ha klänning”. Det är ok att överskrida gränserna mellan pojke och flicka, bara man håller en fot kvar i ”rätt” läger. Detta är min analys av att ha läst på forum, facebookgrupper osv och på så sätt tagit del av ”dagens diskurs”, alltså föräldrars diskurs. Diskursen bland universitetsfolk är självklart extremt överskridande. Jag minns när jag hade med min dotter till jobbet första gången, 3 månader gammal iklädd jeans med rosa blommor och en rosarandig body, och flera personer frågade ”vad heter han”.

Det är väldigt mycket tal om unisexkläder bland mer ”hippa” märken. Men tittar man på kläderna (t.ex. unisexprofilerade Me&I) så ser man en blå tröja med fotbollar som passar precis lika bra till tjejer som till killar, en rosa klänning med kaniner och puffärmar som lika bra sonen som dottern kan tänkas ha. För övrigt är barnkläder ägda av olika populärkulturella figurer, t.ex. Cars, Bamse, Pippi, Bäbis (ja, till och med den lilla sagofiguren som dök upp för något år sedan har nu fått en egen kollektion), Alfons, Spöket Laban, Spiderman, Hello Kitty – exemplen kan göras många! Jag tycker det är spännande med barnkläder där man inte kan gissa könet på dem. Och med leksaker som inte redan har en personlighet utan där man själv får hitta på hur figuren är. Jag gillar liksom ”barngulliga” kläder istället för ”flickiga” eller ”pojkiga”. Eller ja, för all del, jag gillar även flickigt och pojkigt också, för utifrån ”min” diskurs vill jag också vara lite radikal, och det blir åt andra hållet i det här fallet.

Jag gav mig i alla fall på att producera en kulturprodukt i form av en tröja där maskulint och feminint kodade symboler fick samsas på samma tröja. Annars ska det gärna vara som sagt en fot mer bestämt i något läger, t.ex. en rosa tight tröja med en svart spindel, eller en grå tuff hoodtröja med en liten hellokitty i svarta solbrillor, så man vet om den är köpt på flick eller pojkavdelningen! Man får vara gränsöverskridande (i vissa samhällsläger?), men själva överskridandet upprätthåller den starka polariseringen.

Men var skulle ni hänga den här skapelsen – Lindex?? 😉

KulturproduktionTshirt2

Applikation på en tröja i utforskande unisexanda: Basket, blommor, spets, pastell, spindelmannenikonen och hellokitty på en och samma gång

Som estetisk skapelse är den inte särskilt vacker, men den fyllde i alla fall sitt syfte till att kicka igång studenterna med vad de ska göra…

Symässigt då? Jo, jag testade applikationssömmen på nya Janome och den var ju helsnygg tyckte jag. Spider-spindeln har jag skrivit ut en mall från nätet, klippt ut, ritat upp på en bit konstläder och sytt på med röd raksöm. Rätt coolt, om man nu vill ha en spindelapplikation någonstans vilket jag kanske inte är jättesugen på 🙂

Applikationssöm

Applikationsstickningen i närbild. Fin tycker jag, se lite ut som broderi.

Tunika i födelsedagstyg

När jag fyllde år fick jag en generös summa pengar att köpa tyg för i min lokala tygaffär, Tygposten (tack brorsan!). Jag bestämde mig för att jag skulle köpa något för att sy till mig själv. Jag har några resor inbokade framöver, och då känns det alltid bra att packa något nytt. För att få det perfekta mönstret bestämde jag mig för att slakta en favourittröja. Tråkigt kändes det, men den här börjar bli urtvättat och missfärgad. Sladdrig och hemsk egentligen, men jag använder den ändå i brist på annat. Billigt sätt att få ett mönster egentligen:

slaktad tröja Hejdå Lindextröja

Jag har inte riktigt fattat vuxenmönster förut. Men den här tämligen raka tröja är i själva verket insvängd i midjan och utsvängd över rumpan. Skärningen i ärmhålan går ut väldigt mycket. Barnkläder brukar ju vara raka i sidsömmen, men inte damtröjor tydligen. Lätt att variera det här mönstret kommer det bli – olika ringning, olika ärmlängd.

Tröja till mig

Jag i min nya tröja. Foto i sann jag-fotar-mig-själv-estetik enligt modebloggsidealet, eller? 😉

Detalj ärm

Tack Janome-kantbandspressarfot för den enkla kantningen! Här med sneslå i trikå.

Ärligt talat så var det ganska svårt att sträcka kantbandet när jag kantade i halsen. Pilligt att både håll rätt på tyget och kantbandet i pressarfoten, så det blev lite sladdrigt. Men jag samlade ihop tyget till ett ”infällt veck” mitt fram vilket jag tyckte blev en bra detalj. Jag blev så inspirerad att jag genast klippte till ännu en tunika i samma mönster, men den blir i violtyg – fortsättning följer 🙂 Nu åter till jobbet (och då inte syjobbet)!!